God fortsättning, kära Frödingvänner
Hej och god fortsättning på er!
Jag tänker skriva om "Elin i Hagen" och "Landsvägsmaja" från diktsamlingen; "Gitarr och dragharmonika". Vid ett möte med några poesiälskare nämnde någon att dessa två personer som omnämns i dikterna skulle kunna vara samma. Ja, så kanske det är och det är det som gör poesi till den spännande läsning det är. Att kunna läsa en dikt många gånger och hitta nya perspektiv och infallsvinklar. Att låta fantasin bära iväg mot okända mål och vila i de diktrader som kan kännas som nya gång på gång. Kanske är det flykt från verkligheten men då är jag gärna på flykt!
Det kan gå dagar då samma dikt eller delar av en dikt dyker upp i tankarna. I mitt fall kan det vara mitt i ett bokslut eller en revision och det är lika härligt att få denna paus från verkligheten. Den energi det ger mig gör att allt det dagliga blir lättare att hantera. Så mycket och så många gånger som Fröding har skänkt mig rofyllda, roliga, tröstande och inspirerande tankar. Många gånger har jag drömt om hur det skulle varit att få träffa honom och delge honom hans betydelse för mig och många andra.
Jag tänker skriva om "Elin i Hagen" och "Landsvägsmaja" från diktsamlingen; "Gitarr och dragharmonika". Vid ett möte med några poesiälskare nämnde någon att dessa två personer som omnämns i dikterna skulle kunna vara samma. Ja, så kanske det är och det är det som gör poesi till den spännande läsning det är. Att kunna läsa en dikt många gånger och hitta nya perspektiv och infallsvinklar. Att låta fantasin bära iväg mot okända mål och vila i de diktrader som kan kännas som nya gång på gång. Kanske är det flykt från verkligheten men då är jag gärna på flykt!
Det kan gå dagar då samma dikt eller delar av en dikt dyker upp i tankarna. I mitt fall kan det vara mitt i ett bokslut eller en revision och det är lika härligt att få denna paus från verkligheten. Den energi det ger mig gör att allt det dagliga blir lättare att hantera. Så mycket och så många gånger som Fröding har skänkt mig rofyllda, roliga, tröstande och inspirerande tankar. Många gånger har jag drömt om hur det skulle varit att få träffa honom och delge honom hans betydelse för mig och många andra.
Nu är det upp till er att fundera kring om "Elin i Hagen" faktiskt är samma som "Landsvägsmaja".
Elin i Hagen:
"Hon var den gladaste bland de glada,
I lek och dans var hon alltid bäst,
Och flink i spisen och flink på logen
- men ofta ser en, att den tar skada,
som växer vackrast och lovar mest.
Det kom en främmande man till dalen,
Han mötte Elin i skogen titt,
Och det gick rykten omkring i bygden
Och stackars Elin blev vild och galen
- i våras dränkte hon barnet sitt.
Jag minns den stunden, då hon blev tagen,
Hon skek ej, grät ej, blev bara vit
- till fyra år blev hon dömd av lagen
- kan förstå, det är sorg i Hagen
och det är ingen, som nänns gå dit.
Han viker undan för folkets blickar,
Han talar icke med någon mer,
Han går och grämer sig djupt i själen,
Han ser åt sidan, när någon nickar,
Han gråter bittert när ingen ser."
I lek och dans var hon alltid bäst,
Och flink i spisen och flink på logen
- men ofta ser en, att den tar skada,
som växer vackrast och lovar mest.
Det kom en främmande man till dalen,
Han mötte Elin i skogen titt,
Och det gick rykten omkring i bygden
Och stackars Elin blev vild och galen
- i våras dränkte hon barnet sitt.
Jag minns den stunden, då hon blev tagen,
Hon skek ej, grät ej, blev bara vit
- till fyra år blev hon dömd av lagen
- kan förstå, det är sorg i Hagen
och det är ingen, som nänns gå dit.
Han viker undan för folkets blickar,
Han talar icke med någon mer,
Han går och grämer sig djupt i själen,
Han ser åt sidan, när någon nickar,
Han gråter bittert när ingen ser."
Fröding (1891)
Landsvägsmaja:
"En afton, när dagern föll mulen och grå
På ljunghedens våta, förtvinade strå,
Då såg jag de trasiga kjolarna vaja
På Landsvägsmaja,
Den tokiga flickan från Sunnanå.
Hon låddes hon hade ett barn på sin arm,
Hon tryckte det tätt till sin vissnade barm:
"kom sola mi,
nu skola vi
i jorden, för jorden är god och varm"
Hon svepte det in i sin trasiga schal:
"nu vandra de döde i Mörkolands dal"
Hon satte sig ned på en tuva i ljungen
Och vyssade ungen
Till vila med visor och fagert tal."
"En afton, när dagern föll mulen och grå
På ljunghedens våta, förtvinade strå,
Då såg jag de trasiga kjolarna vaja
På Landsvägsmaja,
Den tokiga flickan från Sunnanå.
Hon låddes hon hade ett barn på sin arm,
Hon tryckte det tätt till sin vissnade barm:
"kom sola mi,
nu skola vi
i jorden, för jorden är god och varm"
Hon svepte det in i sin trasiga schal:
"nu vandra de döde i Mörkolands dal"
Hon satte sig ned på en tuva i ljungen
Och vyssade ungen
Till vila med visor och fagert tal."
Fröding (1891)
Ja, ni får fundera på vad ni tror kring dessa dikter. Nu ska vi fira nyår och trettonhelg men jag är tillbaka igen efter 8:e januari. Jag vill avsluta med en dikt ur boken "Liv som fyllt mig, gudomsgnista".
Det är en dagsvers och den är skriven för 31 december:
"Var icke ledsen fast molnen trycka
och vinterköld genom hjärtat går.
Ty bakom moln glänsa sol och lycka
och efter vinter blir åter vår.
När natten gått, skall det åter dagas,
när vintern flytt, blir det åter vår.
På några år som det leds och klagas
skall åter följa: Ett gott nytt år!"
och vinterköld genom hjärtat går.
Ty bakom moln glänsa sol och lycka
och efter vinter blir åter vår.
När natten gått, skall det åter dagas,
när vintern flytt, blir det åter vår.
På några år som det leds och klagas
skall åter följa: Ett gott nytt år!"
Fröding (1910)
Och glöm inte!
Inte en dag utan Fröding
/Iréne
/Iréne