Fröding och kärlek
Idag tänkte jag skriva om den ljusa tid som är på väg. Våren kommer, var så säkra! Och det är ju förälskelsens tid. Det drabbar oss alla på ett eller annat vis och då känner jag för att skriva ner den vackraste kärleksdikt jag vet. Dikten finns i "Räggler och paschaser" och heter "Nyponrosa"
Tili, tili når dä dagger
Selverdröp å blaa vagger
Lent där möraväre går
Int just lik e trägårsros
Int så stölt å mett i sola
Int så gran å stor i ola
Mer litt bly å mer te tros
Tocken stog mi Anna Lek,
Ljus i håre, rö i kläe
"rosa stecker" sa di, näe
Anna mi va utta svek
Hennas tagg va lätt te se
Are roser, are flecker
Gär säj lene, nör de stecker
Anna gjord sä allri te
Herrgårsplan mä roser i
Gjord mä itnö kälekshöga,
Nyponrosa bål ve stöga
Dä va rosa rosa mi."
Fröding (1895-97)
Det berättas att Fröding var ute och gick med en flicka en gång. Han kunde inte komma på något att säga men till slut utbrast han "bra väg å gå på"! Ja, så värst romantiskt kan man väl inte säga att det blev, om det nu är sant.
Konstigt är det att Fröding som kunde uttrycka sig så fint hade så komplicerat förhållande till motsatta könet och kärleken. Jag har hört flera spelemän säga att de är fullständigt hopplösa på att dansa, kanske är det samma sak. För visst tycker man att en speleman/kvinna skulle vara en höjdare på att dansa!
Lite försmak av våren vill jag ge er under tiden ni väntar på talgoxens första tecken på att våren är på väg.
Vad sägs om dessa fina rader:
"Smält min is
Låt min snö
Gå i tö
Suckade vintern till våren
Kanhända, kanhända om solen vill,
Vi vänta väl ännu en månad till,
Så kanske det sker, sjöng våren."
Fröding (1898) ur Gralstänk
Ja, det var vad jag ville ge er denna gång; Förväntningar och ljusa tankar.
Inte en dag utan Fröding, det säger jag!
Om en vecka ungefär tänker jag skriva igen och ämnet då.. Ja, håll utkik. Jag har inte bestämt mig än.